Om undersökningen
Inledning
Sverige har under många år varit en av de ledande nationerna inom arbetsmiljöforskning. Detta beror inte minst på att vi haft noggranna kartläggningar av förhållandena på arbetsplatserna, bland annat genom de så kallade Arbetsmiljöundersökningarna (AMU) som genomförts vartannat år sedan 1989. Kartläggningarna har givit en mycket god bild av utvecklingen av en lång rad förhållanden i arbetslivet. Samhället förändras dock kontinuerligt, vilket gör att det hela tiden uppkommer nya frågor.
Samband mellan arbetsmiljö och hälsa har visats i många studier. Oftast handlar det sig dock om så kallade tvärsnittsstudier, där man frågar samtidigt om arbetsmiljö och hälsa. Man vet då inte vad som kom först. Är det dålig arbetsmiljö som försämrar hälsan eller är det möjligtvis så att människor med sämre hälsa brukar få jobb med sämre arbetsmiljö, alternativt upplever arbetsmiljön som sämre? Denna fråga kan endast besvaras genom att svaren följs upp över tid. Man kan då se om en viss arbetsmiljö har samband med hur människor hälsa och välbefinnande utvecklas över tid, eller om förbättringar alternativt försämringar av arbetsmiljön predicerar förändringar i hälsan.
Andra problem som belyses i SLOSH är förhållanden utanför arbetsplatsen, exempelvis hur pensionering påverkar hälsan. Genom att vi ställer en rad frågor som tidigare inte ställts till ett riksrepresentativt urval så kan vi också belysa förekomsten av nya eller tämligen lite studerade förhållanden på arbetsplatsen, exempelvis teknostress, organisationsförändringar och distansarbete. SLOSH skapar därmed möjligheter till forskning om arbetets hälsokonsekvenser som är unika både i Sverige och internationellt.
Eftersom SLOSH följer deltagarna oavsett om de fortsätter arbeta eller inte, så kan SLOSH även användas för att studera t.ex. arbetslöshet och åldrande. I framtiden kommer vi även att inkludera yngre personer för att även kunna undersöka hälsa i samband med studier, inträdet på arbetsmarknaden och konsekvenser av att varken arbeta eller studera.
Metod
Syftet med SLOSH är att undersöka longitudinella samband mellan arbetsorganisation, arbetsmiljö (särskilt psykosocial), arbetskraftsdeltagande, hälsa och välbefinnande, där hänsyn tas till sociala förhållanden, individuella skillnader, hälsobeteenden och hanteringsstrategier, samspelet mellan arbete och privatliv, sömn, åldrande och konjunktursvängningar.
Urvalet till SLOSH utgörs av samtliga personer som besvarade en arbetsmiljöundersökning (AMU) mellan 2003 och 2019. AMU drivs av Arbetsmiljöverket och Statistiska centralbyrån (SCB) och bygger i sin tur på de Arbetskraftsundersökningar (AKU), som görs varje år. I dessa tillfrågas slumpmässigt utvalda individer i arbetsför ålder om sysselsättning. Vid urvalsdragningen till AKU sker en indelning i strata efter län, kön, medborgarskap och sysselsättning enligt sysselsättningsregistret. Urvalet till Arbetsmiljöundersökningen är ett delurval av de personer som deltagit i AKU och som var sysselsatta vid intervjutillfället.
Enkäterna består därför av detaljerade frågor om arbetslivet, den allmänna livssituationen, hälsa och välmående. Administrativa data från register om bland annat sjukskrivning och sjukhusinläggning kopplas till svaren både retrospektivt (bakåt i tiden) och prospektivt (framåt i tiden). En förteckning med vilka frågor som ingår i de olika åren tillhandahålls på förfrågan till info@slosh.se.
Forskare som behöver mer statistisk power kan ibland ha nytta av att följa upp till 119 047 deltagare i AMU 1989-2013 med administrativa registerdata, vilka finns tillgängliga fram till 2017 som en del av SLOSH. Dessa data utgör en sluten kohort och kan inte kopplas ihop med eventuella svar på SLOSH-enkäterna eller andra SLOSH-data. För mer information, kontakta oss på info@slosh.se.
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) var den ursprungliga finansiären, följt av Forte (Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd) och från och med 2010 är det Vetenskapsrådet (VR) som är huvudfinansiär. Sedan 2018 ingår SLOSH i den nationella infrastrukturen REWHARD, som finansieras av VR tillsammans med Stockholms universitet och Karolinska Institutet. I dagsläget finns finansiering till och med år 2028. Studien är godkänd av Regionala etikprövningsnämnden i Stockholm samt Etikprövingsmyndigheten. För en mer ingående beskrivning hänvisas till den publicerade kohortprofilen.
Fördelar och begränsningar
En av de viktigaste fördelarna med SLOSH är att den bygger på ett stort, riksrepresentativt urval av den arbetande befolkningen. Det stora urvalet gör det möjligt att drar slutsatser som gäller den allmänna arbetande befolkningen, men även att studerar vissa grupper, som t.ex. personer som arbetar i människonära yrken. Den allra största fördelen med SLOSH-studien ligger emellertid i den longitudinella uppläggningen. Det faktum att samma personer följs med liknande frågor över tid ger möjlighet att analysera inte bara samband, utan även kausalitet. Något som inte kan göras i en tvärsnittsstudie som AMU.
Den longitudinella designen har ytterligare en mycket viktig poäng – det blir möjligt att studera hälsokonsekvenser också av förändringar. I dagens rörliga arbetsliv, där få människor kan förvänta sig att ha samma arbete livet igenom, kan dessa förändringar ha minst lika stora konsekvenser som hur arbetsmiljön är på en enskild arbetsplats. Med tanke på den åldrande befolkningen blir frågor om pensionering och möjligheter till ett förlängt arbetsliv särskilt intressanta.
Möjligheterna att studera förändringar har också en teknisk sida. Om man kan visa att en förändring i ett visst mått har ett prospektivt samband med hur hälsan förändras, så är det ett ännu starkare tecken på ett orsakssamband än om man bara visar att olika nivåer vid en tidpunkt har samband med hälsa vid en senare.
SLOSH bygger på en tradition av högkvalitativa kohortstudier – särskilt Whitehall II, GAZEL och Ten Town/Finnish Public Sector Study – men är unik eftersom den bygger på ett nationellt representativt urval som följts under lång tid. SLOSH är en värdefull bas för ett stort antal pågående och planerade studier. Dess värde för forskningen kommer öka ännu mer över tid genom nya datainsamlingar, tillägg av ännu fler personer och en ökad uppföljningstid.
Tabell. Översikt över SLOSH-kohortens utveckling inklusive svarsfrekvenser.
Våg | AMU-år | Kulmulativ kohortstorlek | Antal kontaktade personer* | Antal registrerade svar | Svarsfrekvens |
2006 | 2003 | 9 214 | 9 149 | 5 985 | 65,4% |
2008 | 2003-2005 | 18 917 | 18 734 | 11 441 | 61,1% |
2010 | 2003-2005** | 21 489 | 20 291 | 11 525 | 56,8% |
2012 | 2003-2005 | 18 917 | 17 409 | 9 880 | 56,8% |
2014 | 2003-2011 | 40 877 | 38 657 | 20 316 | 52,5% |
2016 | 2003-2011 | 40 877 | 38 012 | 19 360 | 50,9% |
2018 | 2003-2011 | 40 877 | 37 043 | 17 841 | 48,2% |
2020 | 2003-2011 | 40 877 | 35 700 | 17 489 | 49,0% |
2022 | 2003-2019 | 57 105 | 51 412 | 21 867 | 42,5%*** |
2023 | 2003-2019 | 57 104**** | 50 889 | 22 753 | 44,7% |
* Efter exkludering av döda och emigrerade personer samt av dem som aktivt valt att utgå.
** Inkluderar även AMU 2007-respondenter från Stockholm och Göteborg.
*** Första året då online-formulär prioriterades över pappersenkäter.
**** Efter exklusion av personer som önskat retrospektiv radering av alla data.