Ska kvinnors sjukskrivningar minska krävs samhällsförändringar

Anställda i kvinnodominerade branscher som vård, skola och omsorg löper större risk än andra att bli sjukskrivna. Höga krav kombineras ofta med låg kontroll över arbetstider och arbetssituationen, visar Stressforskningsinstitutets studier. Ska sjukskrivningarna bli färre krävs genomgripande förändringar på samhällsnivå.

Både män och kvinnor i kvinnodominerade yrken är oftare sjukskrivna än personer i andra branscher. Jämför man personer av båda könen inom kvinnodominerade yrken, är dock kvinnorna värre drabbade. Totalt sett har kvinnor nästan dubbelt så många sjukdagar som män varje år och det som skiljer är framför allt den psykiska hälsan.

För att förstå varför det är en sådan skillnad i ohälsa mellan könen har forskare vid Stressforskningsinstitutet jämfört arbetsmiljön i framför allt utbildningssektorn och hälso- och sjukvården, med den i mansdominerade yrken, som ofta finns inom det privata näringslivet.

– Vi har tittat på massor av faktorer i arbetsmiljön. Det vi ser är att ohälsan bland annat är kopplad till att utsättas för hot och våld på arbetet, ha höga känslomässiga krav på arbetsplatsen och att ha svårare att påverka sin arbetssituation, säger Anna Nyberg, psykolog och docent vid Stressforskningsinstitutet.

Faktum är att personer som jobbar inom hälso- och sjukvården tillhör de som utsätts för mest hot och våld. Kvinnor får dessutom oftare utstå sexuella och genusbaserade trakasserier, vilket har en stor inverkan på den psykiska hälsan och i längden ökar risken för sjukfrånvaro.

Kraven i kvinnodominerade yrken har ökat

Genom sina olika studier – där deltagarna återkommande får svara på frågor kring hur de mår och upplever sitt arbetsliv – har Stressforskningsinstitutets forskare också kunnat se att arbetsmiljön inom de kvinnodominerade sektorerna har försämrats.

– Om vi jämför med 1990-talet, så ser vi en negativ utveckling. Kraven har ökat och möjligheten att kontrollera sitt arbete har försämrats, säger Anna Nyberg.

Detta tror hon delvis kan förklara varför sjukskrivningar inom kommun och landsting har ökat mer än inom privat och statlig verksamhet. Forskarnas analyser visar till exempel att man har fått sämre möjligheter att ta rast när man behöver; bestämma hur man ska utföra en viss arbetsuppgift och styra över sina arbetstider och semesterdagar.

– Hälso- och sjukvården har blivit mer och mer reglerad. I vissa verksamheter måste man till exempel ta emot ett visst antal patienter per dag och det finns mer riktlinjer kring hur man ska göra saker. Det skulle kunna förklara varför man upplever en brist på kontroll.

Inom läraryrket har också kraven på bland annat dokumentation ökat. Det har lett till att många lärare har fått mer att göra. Samtidigt har de fått sämre kontroll över vad de ska lägga sin begränsade arbetstid på, vilket kan öka den psykiska stressen.

Kvinnliga lärare har mindre tid för återhämtning

Arbetsmiljön inom kvinnodominerade yrken är alltså sämre på flera vis, men varför har då kvinnor mer psykisk ohälsa och sjukfrånvaro än män inom samma yrke? När Anna Nyberg och hennes kollega Johanna Stengård undersökte varför kvinnliga lärare har mer symptom på depression än sina manliga kollegor, rapporterade kvinnorna att de hade högre krav i sitt arbete än männen. Det gällde så väl känslomässiga krav, som att de generellt hade mer att göra.

– Det tyder på att manliga och kvinnliga lärare har olika förväntningar på vilken arbetsbörda de ska ta på sig på jobbet, säger Anna Nyberg.

Utöver att kvinnor tycks bära en större arbetsbörda, visar studierna att kvinnliga lärare har mindre fritid.

– Kvinnorna utför mer hushållsarbete, medan de manliga lärarna har mer tid för återhämtning, säger Anna Nyberg.

Hennes studier visar också att anställda i kvinnodominerade yrken – både män och kvinnor – upplever att deras yrken har en låg status i samhället, samtidigt som yrken som lärare, sjuksköterska och barnmorska kräver en lång utbildning.

– Personer som skattar att deras yrke har en låg status i relation till den utbildningsnivå som yrket kräver, har mer depressiva symptom och mer sjukfrånvaro. Det är ett tydligt samband.

Arbetsmiljön behöver förbättras i kvinnodominerade yrken

Hur kan då kvinnors sjukfrånvaro minska? Stressforskningsinstitutets studier visar att en enskild chef kan göra skillnad genom att stötta sina medarbetare, ge dem befogenheter att styra över sitt arbete och skapa en bra arbetsmiljö.

– Ifall någon drabbas av hot eller våld, kan också en bra chef delvis skydda mot sjukfrånvaro genom att vara närvarande och tydlig, säger Anna Nyberg.

Ska kvinnors sjukfrånvaro nå samma låga nivå som mäns krävs dock förändringar på samhällsnivå, menar hon. En enskild mellanchef har inte makt att exempelvis uppgradera statusen på sjuksköterskeyrket eller se till att vården får mer resurser och organiseras bättre. För en rektor är det svårt att kompensera för de krav på dokumentation som politiker lägger på lärare, eller se till att de kvinnliga medarbetarna har en partner som tar sin beskärda del av arbetet på hemmaplan. Ska kvinnors sjukskrivningar minska krävs helt enkelt att kvinnodominerade yrken får mer resurser och att samhället ställer samma krav på män som på kvinnor.

Av Ann Fernholm